🌏 SmĂ„hetsvansinne i DraknĂ€stet

VÀrlden behöver inte fler burkar att lÀgga tandborsten i, en kran för att lyfta upp fikabordet i luften eller Ànnu en energidryck. Entreprenörerna i DraknÀstet borde ha fokus pÄ att göra vÀrlden bÀttre och satsa mycket större.

🌏 SmĂ„hetsvansinne i DraknĂ€stet
Bild frÄn SVT.

Efter sÀsongsavslutningen av DraknÀstet förra Äret skrev jag i Breakit att för fÄ av bolagen gjorde vÀrlden bÀttre och att entreprenörerna hade för smÄ ambitioner. TyvÀrr var Àven denna sÀsong full av meningslösa prylar och smÄhetsvansinne.

All heder till alla entreprenörer som vÄgar pitcha inför en miljonpublik, och programmet Àr mycket sevÀrt. Men det kan bli bÀttre och göra större nytta.

Meningslösa prylar

Deltagaren Kadir Yilmaz var oerhört charmig men hans begÄvning kÀnns fullstÀndigt bortkastad pÄ nÄgot sÄ meningslöst som handsprit med doft.

En pappa hade slösat bort sin uppfinningsrikedom pÄ en rakhyvelsskölj som man tydligen ska anvÀnda istÀllet för att spola hyveln under kranen och knacka den lÀtt i handfatet. Hans son hade förbarmat sig över honom och försökte nu krÀnga den onödiga uppfinningen.

ApropĂ„ rakhyvel sĂ„ menade en av entreprenörerna att det tydligen Ă€r ett sĂ„ stort problem att folk glömmer bĂ„de tandborste och rakhyvel att hon “uppfinnit” en lĂ„da dĂ€r man kan lĂ€gga dessa i för att ta med sig överallt. Om nĂ„gon stĂ€ndigt glömmer att raka sig och borsta tĂ€nderna har man nog större problem Ă€n vad en liten lĂ„da kan fixa.

TvÄ kvinnliga entreprenörer hade en diffus idé om att sÀlja rosa padelbollar till kvinnor som en inkörsport till samtal om psykisk ohÀlsa?

Priset för roligast och samtidigt mest meningslösa produkt gÄr till kranen som ska lyfta upp fikabordet i luften, sÄ du kan se över grannens fula villa och spana ut över nejderna.

Nytta, men för smÄ ambitioner

Det fanns ocksÄ bolag som ville göra nytta. Som en ryggsÀck med information om hur man ska hjÀlpa barnet om det fÄr en epilepsiattack, digitalt mentorskap för elever, ett smart fÀste för att minska rörspil och ett miljövÀnligt klockarmband. TyvÀrr tÀnkte dessa entreprenörer för litet. Ingen uttryckte ambitioner att bli vÀrldsledande, förÀndra en hel bransch eller göra livet bÀttre för miljontals mÀnniskor.

Sverige Ă€r ett av vĂ€rldens ledande startuplĂ€nder med stjĂ€rnor som Truecaller, Spotify, Minecraft, King och mĂ„nga andra. PĂ„ senare tid har den allt starkare startupcommunityn börjat fokusera pĂ„ impact. Vi har Norrsken, Katalysen Ventures, Northvolt, Sthlm Impact Week och mycket mer. Är det nĂ„gonstans deltagare i flaggskeppet för entreprenörskap – DraknĂ€stet – borde tĂ€nka bĂ„de stort och impact sĂ„ Ă€r det i Sverige.

Ett ljus i mörkret

Ett ljus i mörkret var Mattias Djurstedt som hade stora planer pÄ att sÀlja miljömÀssigt smarta odlingar för fisk och jÀtterÀka. Planerna krÀvde stora investeringar och det var Är fram till nÄgra större intÀkter. Just sÄ som det ofta Àr nÀr man tar sig an ambitiösa projekt.

TyvÀrr var det denna gÄng drakarna som var problemet. De snubblade över varandra för att berÀtta hur viktigt detta var, men efter denna lÀpparnas bekÀnnelse menade de att detta var för stort, för svÄrt och för snÄrigt för dem att kunna investera i. Det Àr just sÄdana projekt som erfarna entreprenörer och investerare ska anvÀnda sitt kapital och kunnande i. IstÀllet valde de att investera i vÀrldens fantasiljonte energidryck.

Ny chans för SVT nÀsta Är

Jag ska inte bara klaga utan ocksÄ hjÀlpa SVT till nÀsta sÀsong. HÀr Àr nÄgra företag jag skulle vilja se dÄ:

  • Petgood med grundaren Pernilla Westergren gör klimatvĂ€nlig hundmat, baserad pĂ„ insekter istĂ€llet för kött. Hund- och kattmat stĂ„r för 25 procent av den globala köttkonsumtionen och dĂ€rmed stora klimatutslĂ€pp. Kan den köttbaserade hundmaten ersĂ€ttas med Petgoods variant minskar vi klimatutslĂ€ppen vĂ€sentligt.
  • Rison och Jesper Jonsteg har hittat ett smart sĂ€tt att hjĂ€lpa företag att göra klimatvĂ€nliga investeringar. Den sortens investeringar kommer ofta en bit ner pĂ„ priolistan, men Rison tar investeringen Ă„t företaget som dĂ€rmed mycket snabbare kan rĂ€kna hem den. Investering som tjĂ€nst, kan man kalla det. Resultatet blir mĂ„nga fler och snabbare klimatinvesteringar.
  • KĂ€rnfull Energi med John Ahlberg och Christian Sjölander utvecklar en ny sorts kĂ€rnkraft, smĂ„ modulĂ€ra reaktorer, mer kĂ€nt under förkortningen SMR. De gĂ„r snabbare att bygga Ă€n de traditionellt stora kĂ€rnkraftreaktorerna. SMR Ă€r ett sĂ€tt att snabbt öka den fossilfria energiproduktionen och ersĂ€tta inte minst kolkraft.
  • Cling Systems med grundaren William Berg vill bygga vĂ€rldens största digitala gruva. Återvinning av elbilsbatterier Ă€r en framtida jĂ€ttebransch. Det Ă€r idag en komplex och illa fungerande marknad, som Cling vill förenkla och förbĂ€ttra genom en plattform för att sĂ€lja Ă„tervunna batterier. Med 100 procent Ă„tervinning kan vi skapa ett fungerande kretslopp för elbilsbatterier och behöver inte grĂ€va upp fler mineraler ur marken.

Samtliga av dessa fyra företag har stora globala ambitioner och produkter och tjÀnster som gör vÀrlden bÀttre.

Impact, som det heter pÄ svenska

Kapitalismen hÄller pÄ att förÀndras. Allt fler entreprenörer anvÀnder företag som ett smart sÀtt att bidra till en positiv förÀndring i vÀrlden. Företag bidrar sÄklart i sig med mycket positivt som arbete, tillvÀxt och skatter till skola och annan vÀlfÀrd. Men samtidigt som de gör det kan de ocksÄ genom sina produkter och tjÀnster göra vÀrlden bÀttre, inte minst inom klimatomrÄdet.

Den sortens företagare borde SVT lyfta fram i nÀsta sÀsong och drakarna mÄste vara sÄdana som har kapacitet att hjÀlpa Àven stora, komplexa företagsbyggen. DraknÀstet Àr ett bra och underhÄllande program, men ge oss mer storhetsvansinne och lÄt oss slippa meningslösa prylar och smÄhetsvansinne.

Mathias Sundin